Ibland känns det som att man har provat allt men man hittar inte nyckeln ändå till att komma vidare i träningen. Hunden förstår inte, den fastnar i ett beteende och man lyckas inte komma förbi tröskeln. Men hur ska man göra för att komma vidare? Det känns ju helt hopplöst ibland!

Har ni tänkt på en sak. Då man t.ex. lyssnar på något radioprogram med frågesport, så lätt man ibland kan alla svaren på frågorna. På RIX MorronZoo har dom en tävling, Bokstavsbanken, där man under 30 sekunder ska svara på de frågor som Roger ställer, svaren ska börja på en och samma bokstav, t.ex. A. Roger kan då fråga om ett land, en stad, ett namn o.s.v. När man lyssnar på tävlingen i bilen på vägen till jobbet, då kan man alla svaren, det är busenkelt. Man kan inte förstå hur den som tävlar kan fastna på ett namn på A…. Alltså det är ju busenkelt eller hur?

Hur tänkte jag nu, att träna hund och vara med i en radiotävling, det kan ju inte jämföras över huvud taget, eller kan det det?

Jag tänker att det är ju såhär det fungerar, när man står utanför så är det, nästan alltid, mycket enklare att se lösningarna än då man är mitt i det som händer. Detsamma är det med hundträning vill jag påstå. I min roll som instruktör/hundägarcoach så ser jag utmaningen/problemet från en annan synvinkel och kan lättare upptäcka vad föraren gör och inte gör och även hur hunden reagerar på detta. När jag själv tränar mina hundar så har jag inte lika lätt att uppfatta vad det är jag gör och hur mina hundar reagerar på det jag gör.

Men hur kommer vi förbi denna spärren då? Ja, en enkel lösning är att du filmar din träning.
Gör först upp en plan på vad det är du ska träna, vilken/vilka belöningar ska du använda och hur ska du lägga upp träningspasset. Gör dig redo, rigga kameran/mobilen, eller be en vän att filma dig och din hund när ni kör träningspasset.

Innan du tittar på filmen efter träningen så kan du utvärdera hur passet kändes, vad blev bra och vad blev mindre bra. Sen tittar du på filmen, hur ser det ut från sidan? Var det som du trodde eller hände det något annat som du missade?

Något annat ovärderligt att ha, är en träningskompis som vågar säga åt dig, HEJ, STOPP, VÄNTA! En kompis som vågar fråga varför du gjorde så eller varför du belönade det där o.s.v. Det är en riktig kompis som kommer att hjälpa dig framåt, det kan vara obekvämt ibland när man börjar inse att man gör en massa saker som man inte hade en aning om att man gjorde. Men det är desto härligare när man börjar känna att det lossnar, man sitter inte längre fast utan man kommer framåt igen 🙂

Har du och din hund kört fast i något moment eller har ni kommit vidare efter att ha suttit fast?
Lämna gärna en kommentar och berätta mer om era utmaningar och hur ni kommit vidare.
Jag själv har kört fast i en felaktig position i följsamheten, min hund har bråttom och vill gärna vara liiiite för långt fram. Nu ska vi baske mig ta tag i detta och se om vi inte kan komma vidare på något finurligt sätt.

Lycka till med träningen!
//Lillemor