Ledarhunden del 2

Att skriva om ett så fantastiskt hjälpmedel kräver flera böcker, men jag ska göra ett försök att delge lite viktig information och framöver även en del händelser ur livet.

Till att börja med så när hunden har fått sin grunddressyr så genomgår den ett slutprov. För att gå ut i tjänst ska hunden ha fyllt två år.

Då är ett viktigt jobb att hitta hund och förare som blir ett bra team.

Det första året med hunden är ett år då man verkligen arbetar ihop sig som ett starkt team. Det är dels med hjälp av instruktör under samträningen, men framför allt den tid då vi ska lära känna varandra och hitta ett smidigt arbetssätt och bygga upp ett bra ledarskap.

Vad är då hundens uppgift och vad är förarens?

Det är förarens uppgift att hitta och hunden ska väja för hinder som enkelt går att väja för och stanna och markera hinder som blockerar. Både hinder på marken och höjdhinder.

En ledarhund kan oerhört många kommandon som man som förare använder för att påvisa för hunden vad den ska utföra.

I vissa situationer låter man även hunden arbeta helt fritt då den behöver ha en förmåga att även ta egna initiativ.

Den är även tränad på apportering och kan plocka upp till exempel käppen, vantar, nycklar, osv som man kan tappa och inte hitta.

Varje hund har som oss människor olika styrkor och svagheter och är en unik individ.
Ett levande hjälpmedel som vi inte får glömma i slutänden är en hund.

Vad är viktigt för omgivningen att veta?

När ledarhunden har sin sele på sig så är den alltid i arbete!
Då ska andra varken röra eller tilltala hunden. Att söka ögonkontakt med hunden är inte lämpligt heller.

Så enkelt sagt, nonchalera hunden helt.

Om hunden ligger exempelvis inne i en butik så är den fortfarande i tjänst även om föraren är inne i butiken och handlar.
Samma sak gäller då, nonchalera hunden eftersom den arbetar.

Däremot så uppskattar jag att människor jag möter säger:
-Nu kommer jag och jag har hund med mig.
Att mötet sker där vi människor kommer närmast varandra och hundarna längst ut från varandra.

Att försiktigt tassa ut i omgivningen för att inte störa skapar bara osäkerhet och både jag och hunden märker ändå att det sker.

Eftersom jag har en hund som går bra att rasta lös, så gör jag gärna det i säkra miljöer.

Även där uppskattar jag att människor ger sig till känna av flera skäl.

Om jag i tid får veta att någon kommer med hund, så hinner jag stoppa min hund och koppla den. Min hund får gärna hälsa och även leka med andra hundar, men det ska ske under bra former och inte på hundarnas eget initiativ.

Även människor som är rädda för hundar eller ogillar att en hund kan komma springandes, så uppskattas att man ger sig till känna i tid, då kan jag förhindra att möten som inte blir bra förhindras.

I Skellefteå finns totalt fyra ledarhunsförare.
Varje förare kan ha olika sätt som de vill hantera sin hund på, så ta alltid kontakt med föraren och fråga.

Det som ändå gäller för alla, är att aldrig störa en ledarhund med sele på!
Det gäller även ögonkontakten.

Inom kort kommer min hemsida: www.eilaslivskraft.se att se dagens ljus.
Där kommer en film att finnas där ni kan se hur jag och min hund jobbar ihop. En film som gjordes 2018.

Fler inlägg kommer med händelser ur vardagen.

På återhörande!
//Eila