Jag såg för några dagar sen ett inlägg i en facebook- grupp om just hund och barn, om man kan låta sina barn gå ut på promenader själv med familjens hund?
Det var många åsikter, tankar och funderingar om något skulle ske. Kan ett barn hantera en situation så som slagsmål, hunden sliter sig ur kopplet och försvinner, smiter iväg och biter ihjäl en hund eller om någon främmande hund skulle springa fram till barnet med familjens hund. Kan då barnet kontrollerat hantera det? Är man en dålig förälder om man skulle tillåta barnet gå ut med hunden och kunna ha på samvetet att barnet kanske ser sin hund bli biten, smiter och blir påkörd eller om deras egna hund biter någon annans hund?
Nu kommer ni få läsa min åsikt kring detta, om barn och hund, på promenader tillsammans, ska man tillåta det eller inte?
Först och främst vill jag säga att strikt hundägaransvar gäller ALLTID. Du som hundägare kommer alltid måsta stå för din hunds handlingar oavsett vad. Det spelar med andra ord ingen roll vems hund som gjorde vad i en situation att någon hund skadas i ett slagsmål t.ex. Det innebär även att det inte heller spelar någon roll om det är Du som hundägare som håller i kopplet, en hundvakt som är vuxen eller ditt barn.
Jag tycker att man helt enkelt själv måste bedöma om barnet är nog mogen för att ta med hunden själv på promenad. OM någonting händer är det viktigt att barnet agerar. Att barnet orkar hålla i sin hund (de kan absolut slita sig, det händer även vuxna). Barnet bör oxå vara så mogen att den har fokus på hunden och inte bara slänger kopplet och går för att leka i lekparken t.ex. Eller släpper hunden lös och sen inte kan få den att komma tillbaka på inkallning osv. Nog stark för att kunna hålla hunden i kopplet.
Jag tycker därför inte att man kan sätta en siffra eller speciell ålder på ett barn när det är okej att gå ut med hunden. Det finns de 10- åringar t.ex. som har betydligt större koll och lydnad på familjehunden än många vuxna.
Jag har även hållit i barn och hund-kurser. Där upplever jag ofta att hundarna (som man även haft på kurs med föräldrarna) har ett helt annat uppträdande. Jag tror att det blir så för att barn har inte lika mycket erfarenheter, de kan inte föreställa sig alla olika scenarion om att det kan bli slagsmål eller gruff. De går inte till kursen med en oro att hunden kanske kommer göra utfall. Hundarna känner ju av kroppsspråk, är föraren lugn och har en positiv inställning så brukar det ofta speglas på hunden.
Så avslutningsvis vill jag säga till er som funderar om ni kan släppa iväg ert barn med hunden själv på promenad. Är barnet nog mogen? Kan du känna att du kan stå för en obehaglig händelse? Det är ju trots allt du som hundägare som bär allt ansvar för vad din hund (och barn) gör. Ta en promenad tillsammans med ert barn och hunden där barnet får hålla kopplet hela vägen, men du kan gå in och styra upp om du ser att det går åt pipan.
Själv känner jag att jag kan lita mer på min 15-åriga lillebror med min hund än vad jag skulle göra med många andra vuxna. Jag vet att han skulle agera om något skulle ske. För det är ju trots allt djur, djur med känslor och inte robotar vi har att göra med. Att det aldrig någonsin skulle hända något går inte att ta förgivet.
Kommentera gärna med era tankar.😊
Trevlig helg!
// Josefine