Gästbloggare Eila Nilsson – presentation

Ledarhunden- en tjänstehund av rang!

När jag förlorade synen 1989 var det i ett tidigt skede jag insåg att en ledarhund var något jag verkligen önskade mig som hjälpmedel.

Det är mycket som har förändrats sedan dess, både vad gäller att ansöka om en ledarhund, hur en ledarhund blir ledarhund och hur det fungerar i samhället när man jobbar tillsammans med ett levande hjälpmedel som en tjänstehund är.

Jag vill i detta första inlägg ge en presentation av mig själv och lite kort om de hundar jag haft förmånen att samarbeta med.

Mitt namn är Eila Nilsson och jag är i dagsläget 54 år.

Vid tre års ålder fick jag diabetes typ 1 som är orsaken till att jag vid 23 års ålder förlorade synen.

Som människa är jag levnadsglad, nyfiken på livets outgrundliga möjligheter, intresserad av människor, djur, natur, musik, dans och spiritualitet.

Jag har sedan jag förlorade synen arbetat med alternativ (komplementär) medicin på olika sätt och varje utbildning har fört mig framåt.

Har varit företagare mellan 2007 och 2019 och nu startar jag företag igen.

Allt jag gör handlar om människors personliga utveckling.

På min livsväg har de ledarhundar som bistått mig höjt min livskvalité enormt mycket. De har stärkt mig på flera sätt och gett mig en långt större frihet än jag upplever mig ha endast med den vita käppen.

1993 fick jag min första ledarhund. En schäfertik som dessvärre inte riktigt fixade jobbet och hon gick tillbaka till leverantören efter 5 månader.

Våren 1994 kom så Santo till mig. En ganska stor gul-vit labradorhane.

Han var trogen i sitt jobb till 2003 då han vid 11 års ålder fick gå vidare till nya dimensioner.

Därefter blev det ytterligare en gul labradorhane som bar namnet Dip.

Han blev drygt 13 år och jobbade med mig från 2 år och hela vägen till slutet.

2014 kom så den ledarhund som jag har idag. Hon är en svart labrador tik som är nätt i kroppen och har en jättestor arbetsmotor och hög lojalitet.

Jag tror att de enda som verkligen fullt ut i känslan vet vad det innebär att förflytta sig med ledarhund och ha den som sin dagliga arbetskamrat och vän, är andra personer med synnedsättning som är ledarhundsförare.

Det är en magisk känsla som jag ska försöka förmedla till er som läser detta!

Tills vi hörs igen, så ta väl hand om er och lägg fokus på hunden som en fantastisk vägledare i livet!

//Eila

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s