Är man dum om man ställer krav?

Hur tänker du kring att ställa krav på hunden? Betyder att ställa krav samma sak som att vara dum med hunden?

Min personliga åsikt kring kravställning är att det är nödvändigt, jag måste kunna ställa krav på min hund, även på mina barn faktiskt.

Vad menar jag då med att ställa krav?

Min arbetsgivare t.ex. han ställer vissa krav på utförandet av arbetsuppgifter under min arbetstid. Om jag väljer att inte utföra dessa så får jag alldeles säkert först en varning och sedan får jag nog avsluta min tjänst om jag fortsätter att ignorera de krav som ställs på mig i arbetet. Utför jag mina arbetsuppgifter utan anmärkning så kommer jag att få lön för mödan.

När det gäller mina barn så ställer jag krav på att de ska vara schyssta mot varandra och mot sina vänner. Det finns även krav på att de ska sköta skolan och göra så som de blir tillsagda, om fröken säger att de ska göra en skoluppgift så ska de försöka och göra sitt bästa, de ska inte ställa sig upp på bänken och skrika eller slå sin bordskompis i huvudet. De ska respektera ett nej, om de gör något mot någon som säger stopp och nej så ska mina barn genast sluta upp med att göra det de håller på med. Ungefär så, det finns mängder av situationer där jag, mina barn och mina hundar måste respektera och förstå de krav som ställs på oss.

Mina hundar då, vilka kravställningar kan det finnas på dom och vad vill jag att mina hundar ska respektera?
Jag vill t.ex. alltid kunna hantera mina hundar, jag vill kunna ta i dom, visitera dom, borsta tänderna, klippa klorna, ta tempen mm. mm. Om min hund skadar sig så vill jag kunna undersöka min hund för att se hur stor skada den fått osv.

Självklart kan jag lära in detta med godis, det är inget fel med det, men jag måste också lära hunden att kunna vara lugn i denna hantering även utan godisbelöning (förväntan). Hunden ska kunna förstå att när jag tar i den med en lugn, trygg och stadig hand så ska den vara stilla och vänta lugnt.

Det finns även andra kravställningar på hundarna. Jag har alltid haft barn och hund i mitt liv, 4st egna barn och 2st bonusbarn samt nu även barnbarn. Vilka krav finns det då på mina hundar kring barn?
Mina hundar ska respektera att ha barn kring sig, de ska även förstå kravet jag har på att de ska vara försiktiga med mina barn och barnbarn. Lekar får inte bli för häftiga, hundarna får inte springa och jaga barnen eller bita efter dom.

Självklart har jag även samma krav på barnen som på hundarna, barnen får inte heller springa efter hundarna, de får inte slå hundarna eller vara dumma på något annat sätt. Utan jag försöker lära både barn och hundar att respektera varandra i flocken och kunna leva och existera tillsammans på ett bra och balanserat sätt.

Men att kunna hantera krav, det kan man inte bara av sig själv utan det är något man måste lära in. Det är egentligen samma träning som jag skrev om tidigare, hanteringsträning. Från dag ett då hunden kommer till familjen så börjar denna träning i att klara av att bli hanterad. Hanteringsträningen är att kunna vara stilla i någons famn, stilla och lugn utan att bita och åla sig. Det tränar vi mycket på, att kunna slappna av och vara lugn.
T.ex. då man ska ta tempen på sin hund, då är det ju inte så lämpligt att hunden börjar spatta omkring och skutta, åla sig och försöka komma loss. Då är det viktigt att hunden förstår kravet på att nu måste den vara lugn och stilla, annars kan den göra illa sig faktiskt och det blir otroligt svårt att kunna ta tempen på en hund som inte kan vara stilla.

Det kommer att finnas fler situationer i ert dagliga liv då det inte kommer att fungera med något annat än just ett krav. Men om man inte tränat hunden på att den faktiskt ibland måste göra det som ni bestämt och inget annat även fastän du inte har någon belöning att locka med så kan det bli svårt. Det blir orättvist mot hunden att ställa ett krav om den aldrig tränat på att hantera en kravställning.

Om du på promenaden plötsligt överraskas av att grannens katt springer över vägen just framför nosen på hunden och hunden direkt tar upp jakten på bytet, hur bryter du detta beteende? Kan du stoppa hunden snabbt vid en stor retning?

Tror du att hunden avbryter jakten genast om ni inte har tränat på att respektera och lyda ditt stopp eller nej?

Foto av Aleksandr Nadyojin pu00e5 Pexels.com

Inlärningsmässigt så jobbar jag med belöningar med högt värde för att hunden ska välja rätt aktivitet för att få vinning för det korrekta beteendet som jag vill att den ska utföra. Det är en mycket givande träning att jobba med belöningar för att få hunden att göra det man vill att den ska göra. Men sen, när inlärningsfasen är över så måste jag börja kunna ställa krav på att hunden ska utföra aktiviteten som jag ber den om. T.ex. stopp, ett livsviktigt kommando!

Tänk om hunden är på väg att rusa ut på en hårt trafikerad väg för att den jagar en ekorre eller grannens katt. Det kan bli en total katastrof om hunden denna gången väljer att inte lyssna på ditt stoppkommando, hunden kan orsaka en stor olycka där både hund och kanske även någon oskyldig bilförare kan dö.

Om du tappar ner en klase vindruvor på golvet, eller en chokladkaka, då måste också din hund respektera ett nej. Den får absolut aldrig kasta sig över det du tappat ner och sluka i sig det. Just vindruvor och choklad kan som ni vet innebära döden för hunden eller katten.

Detta var en lite drastisk beskrivning av vad som kan hända, men det är faktiskt relevant, för om hunden inte respekterar ett kommando när det verkligen behövs så kan det sluta i katastrof. Så med detta vill jag be er att träna på att ställa krav på era hundar, det innebär inte att du är dum med din hund utan bara att det är du som förare som är den som är högst ansvarig och som därför också ser till att allt går rätt till.

Jobba proaktivt, träna hunden hemma i lugn och ro, börja med enkla övningar där du har kotroll över situationen. Lär hunden successivt att hantera större och svårare krav. Ett fel som många gör, det är att försöka ställa krav på hunden i besvärliga situationer, innan man har lärt hunden hur den ska hantera detta. Då blir det orättvist och dumt mot hunden!

Du kan t.ex träna på hanteringsövningarna som jag skrev om i tidigare inlägg, klicka här för att läsa mer.
Man kan också träna på att lyfta upp hunden på något, en nedfallen trädstam, en sten, ett bord. Hunden ska stå stilla där en stund, förstärk att hunden gör rätt genom att säga bra, klappa den lugnt och bekräfta att den är duktig som står stilla. Om hunden nu inte vill stå kvar så tar du bara tag i den och ser till att den står upp stilla, belöna med röst och kroppskontakt. När övningen är slut och du har lyft ner hunden så kan du belöna med en godbit.

Den här var bara ett exempel, det är bara din egen fantasi som sätter gränser för hur du kan träna hunden.
Lugnt och fint, med respekt så lär man den att klara av att hantera en ”kravställning”.

Men man kan med mycket enkla övningar börja redan då hunden är liten att lära den att allt inte är ”frivilligt” vilket hjälper hunden att lära sig hantera då du stället ett krav på lydnad på ett bra och naturligt sätt.

Detta var lite om mina tankar kring kravställning på hunden och varför det är viktigt att träna.
//Lillemor med flock

Metoder – Ledarskap och AjjaBajja

Jag tänkte spinna vidare på ämnet ledarskap då det i allra högsta grad är ett laddat uttryck. I många kretsar är det rent ut sagt förbjudet att använda sig av ordet ledare och ledarskap. Det är det fulaste ord man kan ta i sin mun. Detta känns skrämmande på många sätt, för ledare och ledarskap är för mig något väldigt viktigt. Det är viktigt att ha en trygg, tydlig och ärlig ledare som är rättvis och inte backar för svåra uppgifter. En ledare som vågar ta för sig och som står stadigt på jorden, en ledare som både kan delegera uppgifter och som även då litar på att de blir utförda på bästa sätt då de delegerats. En ledare som finns där då det blir för svårt, som backar upp i tuffa situationer och som ger feedback som man växer av.

Jag tror dock att många associerar ordet ledare med något dåligt, med hårda och tuffa metoder, med metoder som gör illa. Men ordet ledare och ett gott ledarskap är för mig något ytterst viktigt både i arbetslivet, familjen och flocken för hundägaren.

Vad är egentligen ett bra ledarskap? Ibland kan det vara nyttigt att gå tillbaka till grunderna och påminna sig om de verkligt viktiga egenskaperna som utgör ledarskapets kärna. Min tolkning av begreppet ledarskap är att det är det beteende och förhållningssätt du har gentemot din hund. Här nedan kommer några enkla tips på bra egenskaper för ett gott ledarskap som gör det roligt att äga och träna hund.

1. Tydlig kommunikation

Ett bra ledarskap som skapar bra förutsättningar för att få en motiverad och trygg hund är ha en tydlig kommunikation. Tydlig kommunikation innefattar både röstläge, kroppsspråk och hantering. När hunden förstår vad den ska göra så blir den trygg, den blir mer aktiv och vågar ta för sig och blir även på sikt mer motiverad att göra det du kommunicerar. Var så tydlig som du kan genom att visa med kroppsspråk, röst och hantering vad det är du vill, var lugn och försök jobba med tajming. Tänk också på att kommunikation inte bara är envägs, det innefattar också att titta på din hund för att se vad just din hund behöver för att förstå det du försöker kommunicera. Alla hundar är individer precis som vi och har lättare och svårare för olika inlärningsmetoder.

2. Skapa en vi-känsla, teama med din hund.

Ett bra sätt att leda är att skapa en stark vi-känsla, en stolthet att tillhöra teamet. Skapa ett starkt ”tillsammans”. Gör saker som gör hunden glad och stolt. Belöna hunden då den gör rätt, var väldigt tydlig och bli glad på riktigt då ni lyckas. Det ska vara kul att ha hund och att träna hund! Har ni inte kul tillsammans så är det svårt att skapa en teamkänsla!

3. Belöningars betydelse

En hund gör saker som den vinner på, använd det i ditt ledarskap. När hunden gör något som du uppskattar, visa det för hunden, men tänk på att variera dig och att en belöning kan vara så mycket mer än en korvbit eller att springa efter en boll som du kastar. Tänk på att balansera belöningarna utifrån vad du vill uppnå. Vill du belöna ett lugnt beteende, då ger du en lugn belöning. Det kan vara smekningar, massage, eller bara låta hunden vara ifred. Andra gånger, t.ex. då du vill att hunden ska komma till dig då du ropar på den, använd dig då av mer aktion i belöningen för att uppmuntra farten mot dig för att sedan kanske övergå till en något lugnare belöning för att hunden ska slappna av och stanna upp hos dig.

4. Ställ krav

En ledare har modet att ställa krav och att ha förväntningar. Hundar mår bra av tydliga och rimliga förväntningar på vad vi vill att de ska utföra. Ta hantering t.ex. Det är ytterst viktigt att vi kan hantera våra hundar, de behöver omvårdnad precis som våra barn. Det ska borstas tänder, rengöras öron, det ska kammas och det ska klippas klor. Detta behöver man träna på för att få det att fungera och man bör även ha tränat på detta flertalet gånger innan man ska till veterinären för första gången för att göra det besöket så trevligt som möjligt för alla parter. Har du t.ex. provat tempen på din hund? Gick det bra? Om din hund inte mår bra så brukar det vara en av de första frågorna veterinären ställer, har din hund feber och vilken normaltemperatur har din hund.

5. Tro på dig själv som ledare

Om du tror på dig själv så kommer din hund att tro på dig. Träna på att våga lita på din hund och att lita på att din hund vill följa dig och dina vägval istället för att locka och lura. Då du är självklar i dina val så kommer din hund att börja se upp till dig och vilja vara med dig, belöna det då hunden väljer dig utan att du lockat den att göra detta. Visa att du gillar hundens sällskap då den själv tagit initiativ att följa dig. Då blir du en bättre ledare som hunden ser upp till och vill vara med.

6. Förutsägbart ledarskap

Ledarskapet bör i möjligaste mån vara konsekvent. Men vad betyder konsekvent ledarskap?
För mig är att vara konsekvent i ledarskapet att hunden ska fråga mig om lov genom att titta på mig innan den t.ex. rusar ut genom dörren, innan den hoppar ut ur bilen, innan den kastar sig över maten osv. Konsekvent för mig är inte att hunden ALDRIG får hoppa upp i soffan, eller ALDRIG får gå ut först genom dörren. Utan det enda kravet jag egentligen har är att hunden tittar på mig innan den drar iväg för att få ett godkännande av mig att det är OK. På så sätt så kan jag förhindra en olycka, t.ex. att hinna stoppa hunden innan den rusar rakt ut i gatan och blir överkörd.

7. Arbetsglädje – det ska vara kul att ha hund och träna hund

Fokusera på att göra hundägandet roligt och enkelt. För mig är det viktigt att vi har kul tillsammans!
Ha som regel att det bör busas minst en gång per dag. Ha riktigt buskul en stund varje dag, då kommer ni att teama ännu bättre och hunden kommer att se dig som en av sina största tillgångar.

//Lillemor

Gästbloggare Eila Nilsson

Ledarhunden del 2

Att skriva om ett så fantastiskt hjälpmedel kräver flera böcker, men jag ska göra ett försök att delge lite viktig information och framöver även en del händelser ur livet.

Till att börja med så när hunden har fått sin grunddressyr så genomgår den ett slutprov. För att gå ut i tjänst ska hunden ha fyllt två år.

Då är ett viktigt jobb att hitta hund och förare som blir ett bra team.

Det första året med hunden är ett år då man verkligen arbetar ihop sig som ett starkt team. Det är dels med hjälp av instruktör under samträningen, men framför allt den tid då vi ska lära känna varandra och hitta ett smidigt arbetssätt och bygga upp ett bra ledarskap.

Vad är då hundens uppgift och vad är förarens?

Det är förarens uppgift att hitta och hunden ska väja för hinder som enkelt går att väja för och stanna och markera hinder som blockerar. Både hinder på marken och höjdhinder.

En ledarhund kan oerhört många kommandon som man som förare använder för att påvisa för hunden vad den ska utföra.

I vissa situationer låter man även hunden arbeta helt fritt då den behöver ha en förmåga att även ta egna initiativ.

Den är även tränad på apportering och kan plocka upp till exempel käppen, vantar, nycklar, osv som man kan tappa och inte hitta.

Varje hund har som oss människor olika styrkor och svagheter och är en unik individ.
Ett levande hjälpmedel som vi inte får glömma i slutänden är en hund.

Vad är viktigt för omgivningen att veta?

När ledarhunden har sin sele på sig så är den alltid i arbete!
Då ska andra varken röra eller tilltala hunden. Att söka ögonkontakt med hunden är inte lämpligt heller.

Så enkelt sagt, nonchalera hunden helt.

Om hunden ligger exempelvis inne i en butik så är den fortfarande i tjänst även om föraren är inne i butiken och handlar.
Samma sak gäller då, nonchalera hunden eftersom den arbetar.

Foto av Mikhail Nilov pu00e5 Pexels.com

Däremot så uppskattar jag att människor jag möter säger:
-Nu kommer jag och jag har hund med mig.
Att mötet sker där vi människor kommer närmast varandra och hundarna längst ut från varandra.

Att försiktigt tassa ut i omgivningen för att inte störa skapar bara osäkerhet och både jag och hunden märker ändå att det sker.

Eftersom jag har en hund som går bra att rasta lös, så gör jag gärna det i säkra miljöer.

Även där uppskattar jag att människor ger sig till känna av flera skäl.

Om jag i tid får veta att någon kommer med hund, så hinner jag stoppa min hund och koppla den. Min hund får gärna hälsa och även leka med andra hundar, men det ska ske under bra former och inte på hundarnas eget initiativ.

Även människor som är rädda för hundar eller ogillar att en hund kan komma springandes, så uppskattas att man ger sig till känna i tid, då kan jag förhindra att möten som inte blir bra förhindras.

I Skellefteå finns totalt fyra ledarhunsförare.
Varje förare kan ha olika sätt som de vill hantera sin hund på, så ta alltid kontakt med föraren och fråga.

Det som ändå gäller för alla, är att aldrig störa en ledarhund med sele på!
Det gäller även ögonkontakten.

Inom kort kommer min hemsida: www.eilaslivskraft.se att se dagens ljus.
Där kommer en film att finnas där ni kan se hur jag och min hund jobbar ihop. En film som gjordes 2018.

Fler inlägg kommer med händelser ur vardagen.

På återhörande!
//Eila

Tränar du din hund med ”sunt bonnförnuft”?

Inga frågor är dumma frågor, så är det!
Men ibland finns det svar på frågorna som man kan fundera lite på. Kan det vara så att vi övertänker ibland i vår vilja att jobba och träna med våra hundar på bästa sätt?

Om en hund reagerar på något i sin närmiljö, något som vi med säkerhet vet att det inte är farligt för hunden, hur tänker vi då? Lägger vi upp en träningsplan för detta med små, små steg som vi belönar för att så småningom komma i mål med det vi vill uppnå? Eller hur gör vi?

Jag brukar ibland jämföra våra 4-benta familjemedlemmar med våra barn. Om mitt barn ramlar och slår sig lite då jag inte ser, hur brukar de då reagera? Oftast så ställer de sig bara upp och sopar av sig och sedan fortsätter det med leken som om inget hänt.

Om jag ser själva ”ramlet” och utbrister, OJ OJ OJ med en något skärrad röst samt att jag skyndsamt springer till barnet och plockar upp det lite lätt hysteriskt. Vad händer då?
Jo, oftast så blir barnet jätterädd och börjar att stortjuta.

Om mitt barn inte vill ta på sig skorna då vi ska gå ut i -20 grader, låter jag då mitt barn gå ut barfota eller tar jag på mitt barn skorna utan någon pedagogisk baktanke?

Ja, det beror lite på hur mycket tid jag har just då för stunden. Är vi på väg till förskolan och sedan vidare till jobb så funderar i alla fall inte jag så mycket över skorna utan de sätts på fötterna på barnet oavsett om barnet vill eller inte.

Om det är på helgen och vi har all tid i världen, ja då kan jag låta mitt barn prova att gå ut barfota i snön för att själv känna att detta var inte så mysigt, det känns nog bättre med skor på fötterna.

Om vi då återgår till hunden, om den inte vill ta på sig tossor t.ex. då den skadat sig i tassen och vi måste ut och rasta den. I det läget så tar jag bara på hunden tossan och sedan går vi ut, då tossan är på, ja då får hunden belöning (belöningen kan mycket väl vara att få gå ut, den kan också vara bus med mig en stund, eller en gotta, det kan även vara att jag blir glad och berömmer hunden med rösten och kroppen).

Då man sätter på tossor på hunden så kan det också bli så att den vägrar att ställa ner tassen på marken. I det läget så tar jag bara på kopplet och sedan så promenerar vi, vi promenerar och promenerar till dess att min hund glömt bort att den har en tossa på och börjar att använda alla tassarna. Jag kan också välja att sätta tossor på alla 4 tassar, då måste ju i alla fall någon tass sättas i marken och då upptäcker hunden strax att det är helt ok att gå med tossor också. Då hunden går med mig så belönar jag det naturligtvis och belöningen är något som min hund tycker är värdefullt.

Men jag lockar och pockar inte, utan jag bara gör det som är jobbigt och belönar sedan när hunden förstår att detta är ju helt ok.

Naturligtvis jobbar jag även förebyggande och det ska man ju försöka göra, men ibland så går inte det. Ibland händer det saker som gör att man inte hinner träna utan att man måste agera.

Sen kan jag ibland tänka att vi övertänker träningen, att vardagliga saker blir till stora problem i vårt huvud och som vi sedan måste träna på i all evighet. Övertänkandet kan med andra ord ibland skapa problem istället för att lösa problemen. Istället kan man låta de vardagliga sakerna bara hända utan att göra någon stor sak av det hela.

Förebyggande träning som man ibland kanske glömmer bort är hanteringsträning. Jobba med att hantera din hund varje dag från det att den flyttar in till dig till den dagen då det är dags att säga adjö. Är hunden van att hanteras och kan vara stilla vid en visitering för att kolla ev. sår, klippa klor eller besöka veterinären för en spruta, röntgen eller något annat. Då kommer du förbi många hinder, då finner sig hunden i att bli tagen i och kommer också att tycka att det är rätt så mysigt att bli hanterad. Men om hunden i dessa situationer istället stretar emot, biter och blir besvärad så håll bara hunden stilla och tryggt i din famn eller i ditt knä till dess att den slappnar av och känner tryggheten. Det är samma som med ett barn som är hysteriskt, ibland måste man bara sitta lugnt och stilla till dess att kroppen lugnat ner sig. Då hunden lugnat sig så belönar man den med kärlek, massage och kanske lite godis att smaska på.

Så dagens tips är att använda sig av sitt bonnförnuft och inte alltid fundera så mycket. Övertänk/överanalysera inte träningen, utan försök att ibland bara låta vissa saker passera utan att det gör något. Allt är inte träning, ibland är det helt enkelt bara livet och det måste vi hantera allt eftersom det kommer 😊

//Lillemor

Livet som hundägare/förälder

Det här med att skaffa hund, det är lite som det här med att skaffa barn.
Då man tittar på bilder på nätet på söta valpar och duktiga ägare som lär sina hundar allt möjligt. Dom gör cirkustrix, dansar, städar, öppnar dörrar, hämtar saker mm mm. Det är ju för gulligt och det ser ut att vara så mycket kärlek 😊

Foto av Sam Lion pu00e5 Pexels.com

Sen ser man alla dessa fantastiska och lyckliga föräldrar med dom söta små prinsarna och prinsessorna. Föräldrarna är smala, fräscha och det är mest bara kram och kärlek på bilderna.

Foto av Pixabay pu00e5 Pexels.com

Är verkligheten såhär??

Den nakna sanningen om att vara hundägare och förälder, varning för er som inte klarar av den hemska verkligheten 😊

Idag är det kall ute, det är snöstorm, du har en valp, gissa vad… Jo valpen behöver ut och kissa ibland, även ut och göra nr 2. Det spelar ingen roll att det stormar och är kallt som bara den. Ut måste vi hundägare, det är här det s.k. ordspråket gäller. Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder. Detsamma gäller ju hela året, en hunds liv är ju ungefär 10-15 år och hunden behöver ut på rastning flera gånger varje dag i hela sitt liv. Detta gäller oavsett väder, oavsett om du är frisk eller sjuk, oavsett om du orkar eller inte.

Så ta en liten funderare på bara detta fenomen, är detta något du kommer att orka med? Detta är egentligen den minsta delen av en hunds liv dessutom. För den där fantastiska hunden som du sett bilder och filmer på, den har inte blivit så av sig självt utan det har krävts 100-tals timmar av träning innan man ens kommit halvvägs.

T.ex. att gå i koppel, den enkla saken som hunden kommer att ska göra flera gånger varje dag. Det momentet kräver massor av träning för att fungera tillfredsställande för både dig och hunden. Det är ju inte speciellt kul om hunden drar i kopplet hela tiden, du får ont i armar, händer, axlar och hunden snedbelastar kroppen vilket ger även hunden ont = inte bra och inte kul för någon av er.

Detta kräver många timmars träning, det är inget som hunden bara kan.

Föräldraskapet då, den nakna sanningen.
Ja självklart finns det A-barn som sover hela nätterna och inte är annat än glada och friska. Sen finns det ju vanliga barn, som har ont i magen, gråter, vägrar att sova, får tänder, vägrar att sova, får magsjuka och spyr ner hela sin säng, sina föräldrars säng och alltid händer detta mitt i natten.

Föräldrarna hinner inte träna, inte duscha och absolut inte sminka sig annat än på helgen kanske då de är två stycken hemma så de kan gå skift med ont-i-magen barnet eller pingel-lisa som gillar att kolla in husets alla kontakter med skruvmejsel eller annat tillhygge. Eller klätter-pelle som alltid hänger i taklampan och gungar så fort man tittat åt ett annat håll.

Foto av Kat Jayne pu00e5 Pexels.com

Så inte blir det så många snygga fräscha bilder på den perfekta lilla familjen om man skulle fota hela tiden. Den mesta av tiden med små barn är ju underbar såklart, men slitsam med för lite sömn o.s.v. Sen växer ju småprins- och småprinsessorna upp och blir tonåringar… det blir ju även valparna faktiskt om än lite snabbare än barnen.

Tillbaka till hundägandet, din valp kommer in i första könsmognaden. Detta händer någon gång kring 7-12 månader och vad händer egentligen då? Jo, tiken börjar löpa det är ungefär detsamma som dottern som får sin första mens. Eftersom vi alla är individer så är det ju väldigt olika hur detta känns. Vissa får väldigt mycket PMS och mår jättedåligt medan det hos andra går nästan obemärkt förbi. Här är det ungefär lika för hund och barn, de är individer och de reagerar individuellt. De kan bli rädda för ”spöken”, soptunnan som ni passerat dagligen kan helt plötsligt vara livsfarlig.

Hanhundarna börjar lyfta på benet, de hamnar i spökåldern, de vågar sig ut på egna upptåg men plötsligt är världen livsfarlig. Pojkarna växer fort, får stora fötter, blir lite klumpiga, börjar frigöra sig från sina föräldrar, tycker sällan eller aldrig lika men ändå vill de vara små ibland och bara kramas med sina föräldrar istället för att ha olika åsikter om allt.

Smitare på väg tillbaka in i bilen.

Så det finns många paralleller att dra mellan att bli förälder och skaffa hund och bilda flock. Vi som vuxna, föräldrar, hundägare är alltid ansvariga för att göra det bästa av situationen och att vägleda och guida både barn och hundar rätt i livet. Det är tufft ibland, för det krävs tid, tålamod och även pannben. För oavsett vad så är det så att har du skaffat barn eller hund, då är du ansvarig och oavsett vad så ser du till att de får det de behöver.

Så tänk efter före, fixar jag detta? Kommer jag att orka i ur och skur? Det är inte rosenrött hela tiden men det är en enorm kärlek och berikning av ditt liv. Min familj och flock är det absolut bästa jag har, men vi är inte alltid smala, supertränade, supersnygga och fräscha. Men vi har oftast kul och ju längre tiden går desto mer får man tillbaka. Det är underbart!

Här min äldsta dotter som numera flyttat ut och har egen familj/flock att ta hand om och älska.

Min familj/flock består idag, i ur och skur, av 2 hemmavarande pojkar, sambo och 3 strävhårig vorsteh, 2 utflugna döttrar, 2 barnbarn och 2 utflugna bonusdöttrar. De berikar mitt liv varje dag!

//Lillemor

Genvägar

Jag är specialist på att försöka ta genvägar då jag tränar hund. Har många gånger funderat i efterhand varför jag valde att ta den vägen jag gjorde och varför jag inte gjorde på ett annat sätt istället. Men vad hjälper det att vara efterklok?

Någon fler som känner igen sig?

När jag tänker tillbaka så tror jag att det började (genvägsförsöken) redan då jag köpte min typ 3:e eller 4:e hund. När valpen/unghunden började vara lika stor i storlek som de äldre så började jag nog ställa lite för höga krav på att de skulle kunna samma saker som de äldre hundarna. Helt utan att jag hade lärt in grunderna på ett lugnt och systematiskt sätt. Jag tyckte som att de skulle kunna allt det där som de äldre redan kunde, komma på inkallning, gå fint i koppel osv.

När det då visade sig att dom inte riktigt kunde momenten lika bra som jag förväntade mig så körde vi i diket lite. Inte pallstopp ner i diket men ändå så pass mycket att jag blev lite irriterad och störd på att dom inte fattade. I och med detta så blev ju inte hundträningen lika kul, inte för någon av oss. Så NU och DÅ var det dags att dra i handbromsen och börja analysera varför blir/blev det såhär?!

Jag är priviligerad som har familj, vänner och barn som gillar att träna hund och som även kan ställa upp som bollplank och som inte är rädda för att ställa mig mot väggen och fundera med mig ”HUR TÄNKTE DU NU?”

Mitt återkommande tema i livet är faktiskt att jag vill gena, ta den enklaste vägen för att komma i mål, kalla det att vara lat eller vad ni vill 😀 Men det är lite av mitt signum…*s*

Med åren har jag ändå lärt mig att det som jag tror är en genväg i längden oftast blir en senväg i verkligheten. Fast ibland har faktiskt quick-fixen funkat också, men dom har inte gått att lita på i lika hög utsträckning som de metoder som inneburit lite mer genomtänkt träning.

Någon som känner igen sig?

Ett exempel är då jag ser ett färdigt moment, kan vara ett freestylenummer, så blir jag ofta taggad på att testa det på någon av mina hundar. Men jag har inte så långt tålamod och vill gärna komma i mål snabbt, detta innebär att jag oftast startar träningen innan jag tänkt igenom hur jag på bästa sätt för hunden skulle kunna dela upp momentet för att hunden ska förstå och lättare kunna ta åt sig träningen.

Tror (min egen diagnos) kanske att jag har några bokstäver som gör att jag blir lite otålig, men om jag ger mig den på det så kan jag vara otroligt uthållig också. Sen är det bra med insikter och även att filma sig själv som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Det är superbra, för då man sätter sig ner och tittar på filmen så kan man lättare se hur och vad som man kan förbättra i träningen för att ge hunden bättre förutsättningar för att klara att utföra det jag som förare tänkt lära in.

Bjuder på en katastrofträning nedan, ganska kul hade vi ändå, speciellt efteråt då vi tittade på filmerna.

Går det bra för oss?
Dunder ställer mig också mot väggen och undrar hur jag ska ha det och vad jag tänkt mig 🙂

En annan sak som också är bra att göra, det är att ställa sig själv frågor om hur man tänkt och även om hur man tror att hunden reagerar då man t.ex. blir irriterad, skärper till rösten i olika situationer osv. Känner hunden av frustrationen, har man gjort träningen flera gånger och blir resultatet inte bättre utan har man redan innan man startar träningen en förutfattad mening om hur det ska gå?

Ett exempel är då man försöker träna på att hunden inte ska pipa av förväntan då man ska träna. Om man har kommit till läget att man ska träna bort ett pip, då har hunden förmodligen pipit ett antal träningspass innan och man förväntar sig oftast att pipet ska starta rätt så fort in i träningen innan man har börjat att träna. Alltså har man gett hunden signaler redan innan man börjar att nu förväntar jag mig att du ska pipa och då kommer jag att bli irriterad för att du aldrig är tyst vilket kommer att resultera i att du piper ännu mer…. SÅ vad ska man göra då?

Ta dig en funderare, vet hunden om att den piper? Piper den ännu mer när du blir irriterad? När är hunden tyst? Har ni kul då ni försöker träna bort pipet? Har ni mysigt då ni försöker träna bort pipet?
Finns det någon träning där pipet inte uppkommer? Går pipet att ignorera, kan ni fokusera på något annat?

Ett tips, om du blir irriterad under träningen så sluta träna, ta en kravlös promenad, låt hunden lukta, kissa, dra i kopplet o.s.v. Ge den ett ben att gnaga på och bara mys en stund. Träna cirkuskonster utan krav, se till att träningen blir rolig igen och att ni skapar förtroende för varandra.

Har ni också tagit någon genväg i hundträningen någon gång, någon som har funkat eller har ni tagit någon genväg som blivit en riktig senväg? Skriv gärna och berätta i kommentarer.

Trevlig helg!
//Lillemor

Har du kört fast?

Ibland känns det som att man har provat allt men man hittar inte nyckeln ändå till att komma vidare i träningen. Hunden förstår inte, den fastnar i ett beteende och man lyckas inte komma förbi tröskeln. Men hur ska man göra för att komma vidare? Det känns ju helt hopplöst ibland!

Har ni tänkt på en sak. Då man t.ex. lyssnar på något radioprogram med frågesport, så lätt man ibland kan alla svaren på frågorna. På RIX MorronZoo har dom en tävling, Bokstavsbanken, där man under 30 sekunder ska svara på de frågor som Roger ställer, svaren ska börja på en och samma bokstav, t.ex. A. Roger kan då fråga om ett land, en stad, ett namn o.s.v. När man lyssnar på tävlingen i bilen på vägen till jobbet, då kan man alla svaren, det är busenkelt. Man kan inte förstå hur den som tävlar kan fastna på ett namn på A…. Alltså det är ju busenkelt eller hur?

Hur tänkte jag nu, att träna hund och vara med i en radiotävling, det kan ju inte jämföras över huvud taget, eller kan det det?

Jag tänker att det är ju såhär det fungerar, när man står utanför så är det, nästan alltid, mycket enklare att se lösningarna än då man är mitt i det som händer. Detsamma är det med hundträning vill jag påstå. I min roll som instruktör/hundägarcoach så ser jag utmaningen/problemet från en annan synvinkel och kan lättare upptäcka vad föraren gör och inte gör och även hur hunden reagerar på detta. När jag själv tränar mina hundar så har jag inte lika lätt att uppfatta vad det är jag gör och hur mina hundar reagerar på det jag gör.

Men hur kommer vi förbi denna spärren då? Ja, en enkel lösning är att du filmar din träning.
Gör först upp en plan på vad det är du ska träna, vilken/vilka belöningar ska du använda och hur ska du lägga upp träningspasset. Gör dig redo, rigga kameran/mobilen, eller be en vän att filma dig och din hund när ni kör träningspasset.

Foto av Bich Tran pu00e5 Pexels.com

Innan du tittar på filmen efter träningen så kan du utvärdera hur passet kändes, vad blev bra och vad blev mindre bra. Sen tittar du på filmen, hur ser det ut från sidan? Var det som du trodde eller hände det något annat som du missade?

Något annat ovärderligt att ha, är en träningskompis som vågar säga åt dig, HEJ, STOPP, VÄNTA! En kompis som vågar fråga varför du gjorde så eller varför du belönade det där o.s.v. Det är en riktig kompis som kommer att hjälpa dig framåt, det kan vara obekvämt ibland när man börjar inse att man gör en massa saker som man inte hade en aning om att man gjorde. Men det är desto härligare när man börjar känna att det lossnar, man sitter inte längre fast utan man kommer framåt igen 🙂

Har du och din hund kört fast i något moment eller har ni kommit vidare efter att ha suttit fast?
Lämna gärna en kommentar och berätta mer om era utmaningar och hur ni kommit vidare.
Jag själv har kört fast i en felaktig position i följsamheten, min hund har bråttom och vill gärna vara liiiite för långt fram. Nu ska vi baske mig ta tag i detta och se om vi inte kan komma vidare på något finurligt sätt.

Lycka till med träningen!
//Lillemor

Gå fint i koppel

Hur ser det ut på era promenader?
Går hunden fint vid din sida utan att dra i kopplet, eller vill den helst streta och dra och försöka komma loss för att fritt få springa omkring, lukta, kissa och busa eller jaga grannens katt?

Våra promenader är inte alltid idealiska och går inte alltid som man önskar. Ibland vill man bara vända om och gå hem nästan direkt då man kommit ut, medan det andra gånger går hur bra som helst. Men vad är receptet för att det ska gå bra och kännas kul att gå ut med hunden på kvällspromenaden?

Frågan jag tycker att ni ska ställa er är följande:

Har min hund kul på promenaden?

Hur menar jag nu?
Jo, vi som människor är ju vanedjur, vi sitter gärna på samma plats vid matbordet både hemma och på vår arbetsplats och vi går gärna samma promenadväg då vi ska ut på kvällsrundan med hunden.
Hur kul och intressant är då detta för våra 4-benta vänner? Kan det även vara så att vi samtidigt som vi går vår kvällsrunda med hunden har en bok i öronen eller pratar med en vän i telefonen? Irriterar vi oss på hunden då den stretar och drar för att kunna lukta på den där fläcken som är liiiiite för långt bort från trottoaren för att kopplet ska räcka hela vägen dit?
Hur mycket tid ägnar vi åt att göra promenaden mer intressant för hunden?

Många frågor att fundera och reflektera över. Mitt tips till er/oss som känner igen sig i ovan text är följande.

  1. Sätt dig ner och fundera ut 5st nya promenadvägar. Gå olika väg varje veckodag, överraska hunden!
  2. Fyll fickorna med godis och leksaker till din hund innan du går ut på en av de nya promenadvägarna som du kommit på.
  3. Innan promenaden börjar du med att låta hunden rasta av sig ordentligt.
  4. Bestäm dig för att ge din hund uppmärksamhet och låt mobilen vara. Ha kul tillsammans!
  5. Starta promenaden med att göra hunden uppmärksam på dig, belöna med godis. Gå en kort bit och direkt hunden söker kontakt med dig så blir du superglad och ger belöning. En belöning kan vara att ni busar med en leksak, ger godis, tokspring en bit tillsammans eller nåt annat som din hund gillar.
  6. Sen fortsätter promenaden och när hunden varit duktig i 5 minuter så ger du den ett frikommando och låter den gå fritt i kopplet och lukta en stund.
  7. Fortsätt promenaden efter någon minut.
  8. Ser du någon parkbänk efter gångvägen? Låt din hund hoppa upp eller krypa under bänken några gånger. Belöna då den är duktig.
  9. Ser du en stor sten eller något annat spännande som hunden kan få balanser på så gör det en kort stund.
  10. Lär hunden att runda saker, eller träna på tricket ”runda” en stund under er promenad.
    Det kan vara en pinne, en lyktstolpe, en soptunna eller nåt annat kul.

Vill ni veta mer om hur man tränar in tricket ”runda” ?
Kolla då in denna filmen på YouTube – Runda kon, här får ni tips på hur ni kan träna in detta på ett enkelt sätt.

Hur gick det?
Blev promenaden roligare?

Har ni fler tips på vad man kan hitta på under hundpromenaden? Kommentera gärna nedan 🙂
//Lillemor